Syndabocks-jakten hjälper inte logistikbranschen

Med stora globala utmaningar är det lätt att känna sig maktlös, speciellt när utmaningen är så pass aktuell som hur vi skapar en hållbar framtid. I situationer när människor känner att våra handlingar inte längre är baserade på våra egna beslut hamnar vi lätt i ”vi och dom” tänk, en farlig tankefälla att fastna i såväl som person och som verksamhet.

Oförtjänt rykte som miljöbov

Transport- och logistikföretagen har ett, enligt mig, oförtjänt rykte som miljöbov. Den synen har visserligen blivit ifrågasatt under det senaste decenniet när hela värdekedjan har fått större fokus, men stämpeln som miljöbov är svår att sudda ut helt.  

Hållbarhet är väldigt situationsanpassat och begreppet betyder olika för olika personer, bolag och industrier. Under min tid som doktorand undersökte jag varför transportlogistikföretag engagerade sig i miljöfrågor; vad finns det för engagemang? Vad finns det för barriärer, och hur driver de igenom förändringar? Under tiden jag forskade blev det allt mer tydligt att samsynen kring hållbarhet måste finnas på plats, och än mer viktigt är det idag när ordet ”hållbarhet” inte längre är nästintill synonymt med ”miljö”. För mig personligen handlar hållbarhet om ett ansvar och långsiktigt tänk. Ett smart sätt att använda resurser och kompetens på, men jag är medveten om att det är mitt sätt att definiera begreppet hållbarhet på – inte nödvändigtvis någon annans.  

Utöver att antalet insatser som behöver göras har det även vuxit fram ett kunskapsglapp i dagens organisationer. Dagens beslutfattare har inte alltid tillräckligt med kunskap och information om hur de ska ta tillvara på den teknik som finns för att arbeta mer hållbart, och än mer komplext blir det eftersom det inte finns tydliga rätt och fel att göra. Men bara för att det inte finns 100 % rätt och fel svar, så betyder det inte att det inte finns bra och mindre bra val – det är här vi som specialister inom Procurement & Supply Chain stöttar ledning så väl som chefer inom inköp och logistik i strategiska vägval.

Inte en generationsfråga – en engagemangsfråga

Ofta får jag frågan om jag tror att en viss generation är den största motståndaren till förändring. Min avhandling handlade visserligen inte om skillnader i generationers attityder inom transportlogistikföretags miljö- och hållbarhetsarbete, så jag kan inte säga att fallet inte är så. Däremot kan jag rakryggad säga att jag inte har observerat något glapp i engagemang beroende på vilken generation medarbetarna tillhör – och det glädjer mig. Det finns en mycket större medvetenhet idag, kanske tack vare Greta-generationen, kring hållbarhet. Med det sagt så har den medvetenheten slagits ut över olika generationer, och oavsett om du är född på 50-talet eller 00-talet så vet vi alla att vi behöver ta lite större kliv än ”köttfria måndagar” för att nå FN:s klimatmål.  

Eldsjälar kompletterar data, inte tvärtom

Eftersom jag är en logistiknörd är jag förmodligen lite partisk, men jag vill ändå hävda att många aktörer inom Transport- och logistikbranschen redan tidigt (eller ja, under min doktorstid kring 2010) insåg vikten av att inte helt förlita sig på att individer – eldsjälarna – ska genomföra hållbarhetsarbetet. Transport- och logistikbranschen lever, andas och äter data dagligen. Rutter planeras in i minsta detalj och få är de mätetal som inte följs upp timme för timme. Exempelvis är det många företag som använder GPS-spårning, dels för att spåra sina fordon och dels för att ge realtidsuppdateringar till kunder om deras leveransstatus. Det i sin tur genererar en effektivare ruttplanering och genererar data om exempelvis körbeteenden som sen kan användas för ytterligare optimering.

Att vara så konkret som möjligt när du sätter mål, med mätetal och tidsplaner, är A och O för att en organisation ska kunna jobba så effektivt som möjligt med hållbarhet. Förutom att målen är tydliga behöver de även vara gemensamma för att få genomslagskraft i hela verksamheten, annars blir hållbarhet lätt någonting som en eller flera eldsjälar arbetar med i deras egen låda (ofta kallad ”hållbarhetsgruppen” – känns den igen?). Eftersom hållbarhet är så pass omfattande för många organisationer behöver alla inte nödvändigtvis arbeta med exakt samma mätpunkter för hållbarhetsarbetet, men det är viktigt att varje enskild individ har mål som de arbetar mot – gärna gemensamt med andra – för att behålla engagemang och sprida kunskap internt och externt.  

Eldsjälarna behövs, men risken är att organisationens hållbarhetsarbete blir personberoende om organisationen förlitar sig på eldsjälarnas engagemang istället för att bygga in hållbarhet i grundläggande strategier. Om det bara är ”Lisa” som bryr sig om hållbarhet och genomför förändringar i olika processer så kommer de förändringarna stagnera den dagen Lisa inte längre jobbar kvar på samma ställe. Denna risk minimeras när du börjar mäta, följa upp och utvärdera medarbetarna kring deras hållbarhetsarbete. Först nu kan du få förändring som berör alla – inte bara eldsjälarna, och som står sig över tid.

Hinder för transport- och logistikbranschens hållbarhetsarbete

Det största hindret jag ser för att logistik- och transportföretag ska kunna genomföra de omställningar de vill göra är inte en brist på kunskap, uppföljning, kompetens eller engagemang. Det största hindret är förutsättningar. Transport är en betydande del av hela logistik- och värdekedjan, men den är helt avhängande andra faktorer som inte brukar räknas in, såsom infrastruktur och den politiska och ekonomiska situationen som råder.

Alla aktörer har olika förutsättningar för att agera mer hållbart. Du kan uppdatera hela din lastbilspark till ellastbilar, men bor du norröver så har du inte samma möjlighet att ladda lastbilarna som i mer tätbebyggda delar av Sverige, eftersom infrastrukturen inte finns på plats i samma utsträckning. Kraven som ställs från omvärlden kommer bara hämma, inte gynna, en bransch om de är orealistiska. Min förhoppning är att branschen omfamnar utmaningarna tillsammans och i sin tur ställer realistiska krav gentemot deras omvärld för att de ska kunna genomföra de förändringar som de faktiskt vill, och med rätt förutsättningar kan, göra. Transport- och logistikbranschen är inte ensamma i bristen på förståelse; mina kollegor som är specialister inom andra branscher vittnar om samma brist på förståelse. Svaret på frågan är lika enkel som svår: För att kunna ta större kliv i våra hållbarhetsarbeten, oavsett bransch, behöver vi sluta jaga syndabockar och lägga mer fokus på att hitta realistiska lösningar. Tillsammans.

Vill du veta mer om hur jag och mina riktigt grymma kollegor kan hjälpa er med ett långsiktigt hållbarhetsarbete? Hör av dig så berättar vi mer!

Nyfiken på min doktorsavhandling?
Här hittar min avhandling: Logistics Service Providers Going Green: A Framework for Developing Green Service Offerings

Merläsning:
Hållbarhet, risk och resiliens i Supply Chain

Supply Chain Effect - för beslutsfattare i Supply Chain

Nyfiken på oss?

Kul! Vi är nyfikna på dig med. Hör av dig så lär vi känna varandra.