AI Act – vad händer NU då?

I ett inlägg från mitt i julstöket ifjol försökte vi bena ut vad som händer med den i åratal pågående följetongen EU:s AI Act. Då hade det nämligen basunerats ut att världens första AI-lagstiftning var klar, men var det verkligen på det sättet? Svaret på den frågan var naturligtvis nej. Vad som hade hänt var att det från EU-håll hade meddelats att en ny text kring AI Act hade förhandlats fram – men själva textens innehåll var då okänd. Så vad har hänt sen dess, förutom att vi har firat en massa högtider, våndats över att vintern vägrar ta slut och därför börjat längta efter glitter och glamour?

Mina damer, herrar och ickebinära – vi har en text!

Som sagt, mitt i julstöket benade vi ut följetången baserat på det vi hade att gå på kring AI Act vid den tidpunkten. Den 2 februari 2024 publicerades det nya textförslaget på AI Act. Vilket fortfarande inte innebär att någon lag är beslutad och klar – det lär tidigast inträffa under våren. Så, nu när själva texten finns att läsa för alla och envar, finns det några behagliga eller obehagliga överraskningar? Såklart det gör! Trots allt är det fråga om en text på 272 sidor, och allt kan ju inte vara lika lättsmält som en ljuvlig schlagerdänga. Här följer några funderingar kring det nya utkastet till lagtext, inklusive några sidospår.

Varför man ska heja på Sverige även utanför Eurovision

EU-direktiv och förordningar har en systematik som skiljer sig väldigt mycket från till exempel den svenska. Det kanske kan låta som ett dåligt skämt för vissa, men svenska lagar är i jämförelse ett under av kortfattad kärnfullhet.

EU-direktiv och förordningar är med svenska glasögon oerhört texttunga. De innehåller oftast först och främst ett helt gäng med beaktandesatser – som alltså inte utgör bestämmelser utan mer beskriver bakgrunden och syftet med direktivet eller förordningen; ofta med shout-outs i form av korshänvisningar till annan EU-lagstiftning eller rättspraxis. Påfallande ofta hittar man även skryt och smicker där. Eftersom dessa beaktandesatser kommer först blandas de dock ofta ihop med den faktiska lagtexten. Efter sida upp och sida ner med beaktandesatser följer sedan ett stort antal artiklar, gärna kryddade med underkategorier. Det är därför inte konstigt att man förr eller senare kommer på sig själv med att längta efter torr och tråkig svensk (eller för den delen till exempel tysk) lagtext. Eftersom AI Act är en EU-förordning innebär det att den blir direkt tillämplig i Sverige. Bara det är alltså en utmaning i sig. Så det är hög tid att börja tolkningsförfesten!

”Royaume de Belgique: quatrepoints”

Lagstiftningstekniken inom EU är alltså redan från början inte särskilt trallvänlig, och ännu svårare är det att sen omsätta den i en svensk kontext. Ytterligare utmaningar består i att EU-lagstiftning alltid översätts till de 24 officiella språk som talas inom unionen. Som alla säkert förstår innebär 23 olika översättningar av uttryck och begrepp att det finns stor risk för minst lika många tillkommande uttryck och begrepp av något som egentligen ska syfta till samma sak. Ibland beror det på att det saknas en direkt språklig motsvarighet till begreppet, och ibland är anledningen att alla medlemsländer har olika samhällsstrukturer och egna traditionella begrepp att laborera med.  

Aktör, leverantör, näringsidkare och operator

Som exempel på utmaningar vid översättningar kan nämnas uttrycket ”economic operator” som förekommer i ett stort antal EU-regelverk, inklusive förslaget till AI Act. Uttrycket tar i allmänhet sikte på företag eller organisationer som tillhandahåller byggentreprenader, varor och tjänster på en kommersiell marknad. Direktöversättningen ”ekonomisk operatör” är dock inget begrepp som används i Sverige, däremot förekommer numera emellanåt begreppet ”ekonomisk aktör”.  I den svenska upphandlingslagstiftningen har man till exempel valt begreppet ”leverantör” i stället, medan man i den svenska konsumentlagstiftningen fortfarande använder ”näringsidkare”. Alla dessa begrepp kan vid en första anblick förefalla vara samma sak, men inte nödvändigtvis. Och det kan därför orsaka mer eller mindre förutsägbara utmaningar.

Men hur noga kan det vara, spelar verkligen ord så himla stor roll? Ja, ibland är det viktigt att man inte blandar ihop Sverige med Schweiz! Det gäller inte bara vid omröstningen i Eurovision, det gäller särskilt när någon ska ha ett utpekat ansvar för något. Om ansvar ska kunna utkrävas så måste det nämligen vara förutsägbart. Extra viktigt är det naturligtvis inom straffrätten. Men nästan lika viktigt är det när det gäller ansvar kring AI, trots allt är det ju fråga om en banbrytande utveckling som kan få en annars hänförd utvecklare att rysa av obehag kring de potentiellt domedagsliknande konsekvenserna. Därför är det noga att det tydligt framgår vem/vilka som har skyldigheter enligt AI Act, och på vilket sätt. Detta har dock blivit betydligt krångligare att bena ut i och med det nya förslaget – så inga tolv poäng till Bryssel.

Diggi-Loo Diggi-Lej och andra härliga fraser

Så vad är det som är så besvärligt med omfattnings-och ansvarsfrågan i AI Act? Som nyss nämnts förekommer begreppet ”econonomic operator” i det nya utkastet till AI Act. Just det kommer dock förhoppningsvis inte att vålla några stora problem, särskilt inte eftersom det som sagt dyker upp i en mängd olika EU-rättsakter. Det som däremot kan orsaka problem är alla nya begrepp. I det ursprungliga utkastets artikel 2 angavs tre kategorier som omfattas av AI Act:  

  • "providers placing on the market or putting into service AI systems in the Union, irrespective of whether those providers are established within the Union or in a third country;“
  • “users of AI systems located within the Union;“
  • “providers and users of AI systems that are located in a third country, where the output produced by the system is used in the Union.”


Och i definitionerna i artikel 3 angavs att med ”provider” avses:

“a natural or legal person, public authority, agency or other body that develops an AI system or that has an AI system developed with a view to placing it on the market or putting it into service under its own name or trademark, whether for payment or free of charge.”

I den nya textens artikel 2 omfattar AI Act

  • "providers placing on the market or putting into service AI systems or placing on the market general-purpose AI models in the Union, irrespective of whether those providers are established or who are located within the Union or in a third country;"
  • "deployers of AI systems that have their place of establishment or who are located within the Union;"
  • "providers and deployers of AI systems that have their place of establishment or who are located in a third country, where the output produced by the system is used in the Union;"
  • "importers and distributors of AI systems;"
  • "product manufacturers placing on the market or putting into service an AI system together with their product and under their own name or trademark;"
  • "authorised representatives of providers, which are not established in the Union."
  • "affected persons that are located in the Union"


Även i den nya texten finns en något modifierad definition av begreppet ”provider”, liksom för de andra uppräknade kategorierna. Vad som menas med ”affected persons” definieras dock inte alls, vilket är en smula iögonfallande.

- ”Nämen så typiskt svenskt att gnälla över småsaker, det är väl BRA att det blivit ännu tydligare!” tänker säkert vissa - och med all rätt! Mycket har blivit bättre i detta utkast; definitioner av nyss nämnda och andra begrepp har infogats och det anges även mycket tydligare vad som faller utanför AI Act. Men betänk för en stund den regnbågskonfetti som enbart de 23 olika översättningarna av begreppen ”providers, deployers, importers, distributors, product manufacturers, authorised representatives of providers" och sist men inte minst – ”affected persons” kommer generera. Och som alla ska förstås och tolkas i en AI-kontext. ”Varför skriver de inte bara ”All operators who…?” är faktiskt en fullt befogad fråga.

Notera även att ”affected persons” inte är samma sak som det i det tidigare utkastets använda begreppet ”users of AI systems”. Och förresten, faller de som enbart köper in, använder eller utvecklar AI uteslutande inom ramen för den egna verksamheten, alltså bland annat ”AI users”, utanför AI Act? Förmodligen inte, eftersom de sannolikt faller under begreppet ”deployers” i stället. Men för att ytterligare förvirra saken så dyker faktiskt termen ”user” upp i den nya texten, men först i rubriken till artikel 52 som handlar om skyldigheter vad gäller transparens kring vissa AI-system och GPAI-modeller. Men i artikel 52 finns sen inga sådana skyldigheter för ”users” nämnda.  

Vill man att budskapet ska vara tydligt och kunna sjungas, eller följas, av så många som möjligt gäller det att hålla texten enkel. Detsamma gäller ansvarsfrågan i AI Act. Lika säkert som att de skandinaviska länderna stödröstar på varandra kan det därför finnas risk för att det blir rörigt när AI Act ska förstås och tolkas.

Ibland finns det inte en Andra Chans

Det är alltså mycket som fortfarande är oklart, inklusive det faktum att lagtexten till AI Act kanske kommer justeras en eller tre gånger till. Vad som däremot är lika förutsägbart som ”vann rätt låt-diskussionerna” är att AI Act, oavsett version, i kombination med AI-utvecklingens Eurodisco-takt gör att det är hög tid att utforska hur AI Act kommer att påverka din verksamhet, nu och framöver.

Bara en sådan sak som att AI Act innehåller bestämmelser kring AI-system som utvecklats innan ikraftträdandet gör det extra angeläget. Har du behov av stöd, styrdokument eller rutiner kring AI? Då kan du vända dig till Forefront! Vi på Forefronts Legal Services hjälper gärna till med det, och mer därtill. Här kan du läsa mer om det, och allt det andra som vi också kan hjälpa till med.

Nyfiken på oss?

Kul! Vi är nyfikna på dig med. Hör av dig så lär vi känna varandra.