Från regeringar till restaurangupplevelser – allt kan designas

Som tjänstedesigner är jag, Maria Ravegård, relativt anonym i min yrkesroll. I alla fall inom Sverige och om man jämför med de som titulerar sig som ”Service Designers” i exempelvis USA. När man talar om design inom Sverige drar fortfarande de flestas tankar till knappar; hur stor ska den vara, vart ska den sitta, och vilken färg ska den ha? Men så mycket mer än knappar kan – och bör – designas med hjälp av tjänstedesign.

Du kan designa ett besök på kvarterskrogen, hur unga ska känna sig tryggare om kvällen och hur du ska integrera svensklektioner på arbetstid. Du kan till och med – håll i dig – designa en hel regering där medborgarnas upplevelse står helt i centrum. Än så länge har jag inte hållit i workshops för att designa den perfekta regeringen, och jag leker med tanken om att det är för att tjänstedesign inte är tillräckligt välkänt inom Sverige.

Varför en doldis?

Tjänstedesign kom till Sverige någon gång på 80 eller 90-talet, och en av de mest revolutionerande principerna sa att vi inte längre ska gissa oss fram till vad användaren eller kunden behövde, vi ska veta. Det må verka givet i på dagens marknad, men trots det är det många organisationer och företag som inte har skiftat från att tro till att veta. Och här kommer det klurigaste; de som inte vet att det inte vet, tror att de vet. Gissningar och ”best bets” är fortfarande helt accepterat, trots att vi idag vet att det går att arbeta sig fram till rätt svar med hjälp av prototyper och hypoteser och agila förhållningssätt.  

Det finns enorma risker kopplat till att gissa sig fram och gå på gamla sanningar; du tappar kännedom om vilka du egentligen designar en tjänst eller produkt för, du springer på fel bollar, och rent krasst kommer du tappa affärer, kunder och användare som egentligen inte vill bli tappade.  

Vem designar?

Tjänstedesigners är spännande människor, ofta med en personlighet som gör det helt omöjligt för dem att ta ett enkelt Meyer-Briggs test. Tjänstedesigners måste vara sociala och ensamma, den som sätter ton och den tysta åskådaren, och vi måste vara de som har stenkoll på detaljer och den stora helheten. Den goda nyheten för den som funderar på tjänstedesign som yrkesbana är att man inte måste födas med samtliga personlighetsdrag; de går att lära sig. Jag må vara partisk, men vill ändå vidhålla att yrket Tjänstedesigner är det absolut roligaste på marknaden idag. Och vi behöver bli fler som designar tjänster som gör alla människors liv lite bättre och enklare. Självklart har jag samlat på mig mina bästa råd för dig som funderar på en karriär inom tjänstedesign:  

  1. Var nyfiken på andra människor – det skapar förtroende och du lär dig mer om hen – win-win.
  2. Vässa dina storytelling skills – det är det som fastnar hos användare och kund.
  3. Ingenting är heligt – allt kan designas om till det bättre. Med det sagt är det viktigt att vara ödmjuk och inse att alla kanske inte är med på tåget riktigt än.
  4. Använd dig av strukturerade metoder – det finns en uppsjö av metoder som använder Design Thinking. Att använda ett strukturerat arbetssätt redan innan du börjar din karriär som Tjänstedesigner kommer underlätta din nya vardag enormt.

Nyfiken på oss?

Kul! Vi är nyfikna på dig med. Hör av dig så lär vi känna varandra.